Jag reciterar texten, som jag memorerat, på lådan som jag och mitt ex förväntansfullt smusslade in i bagageluckan på en gammal 245:a efter en heldag på Holger Danske i Helsingör: “Even though drinkable now (vilket var lögn) this wine will mature even further in 13-15 years”. Upp till bevis!

Zonnebloem Pinotage 1996. Till all lycka ej saluförd på Systembolaget, även om de inte drar sig för att prångla ut andra produkter från denna ytterst tvivelaktiga producent.

Vinet hade redan 1996 en otäck påträngande pepparkaraktär, ackompanjerad av motbjudande bitterhet. Obehagligheten fäste som syfilis på tungan vilket fick konsumenten att överväga transplantation. Av tungan.

Doft av peppar och östtyskt rengöringsmedel. Alla som åkt färjan mellan Trelleborg och Sassnitz på 80-talet förstår vad jag menar. Svavligt.

Smaken sedan, bitter, vattnig och pepprig. Lakvatten från ett reningsverk. Frippe, är det något vin som förtjänar en vaskning så är det sannerligen detta!

Med bred marginal det värsta jag någonsin fått i munnen, och det vill inte säga lite.