Ni kanske tror att godtemplarna i ett obevakat ögonblick smugit sig på och genom list och lämpor enrollerat oss i sina nät?

Alls icke! Till föjd av ett intensivt vinpimplande har skrivandet fått stå tillbaka under en period, men nu är det slut med det. Ja inte pimplandet alltså, men ja… Ni - den säkerligen lika begåvade som månghövdade läsarskaran - förstår säkert vad jag svamlar om.

Nu skall vi trampa lite ny mark, åtminstone för undertecknad. Luxemburg är ett land som, förutom att vara lekplats för folk med kreativ syn på kapitalbeskattning, också producerar vin.

L. & R. Kox Riesling Grand Premier Cru 2008.

En diskret rackare. Försiktig, återhållen doft. Fjärran från de glykol- och fläderstinna släktingar man kan stöta på i Tyskland och Frankrike. Lätt äpple och citrus i näsborrarna.

Smaken även den nedtonad, och med samma ingridienser som i doften. Lätt och elegant. Diskret pärlande på tungan, vilket för tankarna till ung Alvarinho. Påtaglig och god syra.

Vete tusan om jag ens skulle gissat på Riesling. Drar nästan lite åt Chablis-hållet.