Chateau Laroque 2005 Saint-Emillion
Gårdagen’s middag bestod av kallskuret, ungsgratenerade grönsaker och en omelette till detta drack vi Hoegaarden -> inget blogg inlägg.
Ikväll gav jag mig fan på att dricka något mer klassiskt franskt än de lokala soldränkta vinerna, det kan låta enkelt men det är inte helt trivialt att hitta vin från andra distrikt här nere, lokalpatriotismen är total…
Men efter lite sökande hittar jag en Margaux från 2006 (€16) och en Sant-Emillion från 2005 (€17), då köttfärsås på lokala tomater står på menyn kör vi på med 2005:an.
Middagen var ingen dunder succé, de franska tomaterna verkar ha harmoniserats med resterande europa och smakar hälften av vad de gjort och därav blev köttfärsåsen god men inte exceptionell. Vinet växer på en, första klunkarna visar ett klassikt men aningen mediokert franskt rötjut, bra kropp, djup färg men för snällt. Vinet växer ju mer man dricker, kanske ligger i sakens natur…efter middagen konstaterar vi att det är ett mycket bra vin men så banalt att man inte direkt kan rekommendera det till någon då det saknar något distinkt att rekommendera. Men gott var det och pavan var slut innan kvällen så det blir klart gott betyg.
Chateau Laroque 2005 Saint-Emillion Grand Cru (3.5⁄5)