Lugnet lägrar sig… Vad var det som hände?? Ens själsvätskor motioneras alltid var gång man har en dröse småttingar kryllande runt benen.

Dessertviner är ett jävla påfund. När man, lagom avrundad, nätt och jämt klarat av middagen brukar desserten - eller snarare det man sköljer ner den med - vara det som sätter P för kvällen.

Hemkommen från strapatserna söderöver. Varmt som satan, och fuktigt därtill. Märktes liksom ingen temperaturskillnad när man sträckte ut handen genom kompressorfönstret i 130 knutar.

Ok, vinerna hittills har varit klart över förväntan men att köpa vin i Frankrike är alltid ett risktagande och detta jvla rävgift lagar jag inte ens mat på.

Gårdagen’s middag bestod av kallskuret, ungsgratenerade grönsaker och en omelette till detta drack vi Hoegaarden -> inget blogg inlägg. Ikväll gav jag mig fan på att dricka något mer klassiskt franskt än de lokala soldränkta vinerna, det kan låta enkelt men det är inte helt trivialt att hitta vin från andra distrikt här nere, lokalpatriotismen är total…

Efter middagen inser vi att det är sista kvällen och att det vore en skam på torra land om vi inte lyckades testa en pava till.

Inte ett moln på himmeln, 8h på fjället och två ripor fällda, kan inte komma på någon hobby som ens kommer i närheten av denna.

Pavan Giscours är tom och vi har inte ens kommit halvvägs på huvudrätten. Vi plockar en pava från den nedre delen av listan då vi anser oss vara så bladiga att vi säkert inte märker skillnaden.

Efter en fantastisk dag på fjället med en ripa fälld och säkert 20km vandrade är vi helt jvla slut. Vi väljer att spela ett säkert kort, Château Giscours 2006 Margaux (nr 3442).